Hydrovane installed
English
Our Hydrovane had been at home in our living room all spring. So now it was time to install it. We did have good contact with Hydrovane in Canada who quickly answered our questions prior to installation. There is also a very detailed installation guide and many good videos that shows and explain the installation.
We put many hours in preparation for the installation. Lots of reading and measuring on the boat. A lot of new terms to translate to Swedish to get the whole picture.
With the help by Thomas (Roberth’s father), we mounted the rudder in a few hours.
The most difficult thing was the lower `E` bracket that had fixed angels, so we had to work with the timber pad for along time to get it right. It’s important that the pads follow both the contour of the hull and that all angels is 100% correct. The mounting must be totally rigid.
Now we were excited to see what our new crew member could do for us, so after midsummer we had perfect conditions to try it out. There was an offshore wind and we left Fjällbacka, Sweden, and went out a bit and set course down towards Smögen, we had good winds pending 20-30 knots, we sailed on a broad to beam reach and activated the rudder and after some adjustments it kept Ayla on course, consuming zero electricity.
We have previously written about why we have chosen to have this solution and we look forward to many nautical miles and crossings that our windvane will steer us across oceans towards new continents and countries. According to tradition, you usually have a name on the rudder as it is an extra crew member who do the hard work and steers the boat.
The question is just what should we name ours?
Svenska
Vårat vindroder har legat hemma i vardagsrummet hela våren. Så nu var det på tiden att installera det. Vi har haft bra kontakt med Hydrovane i Canada som snabbt svarat på våra frågor inför installationen. Det finns även en mycket detaljrik installationsguide och många bra videos som visar och förklarar. Men det är alltid utrymmen för tolkning/fundering.
Med hjälp av Thomas (Roberths pappa) så monterade vi rodret på några timmar. Det svåraste var att slipa till de distanser som skall ligga mellan fästena och båten, det får ej vara glapp däremellan utan hela ytan måste ligga mot.
Svårast var det nedre fästet som både skulle passa mot skrovet och också ha rätt vinkel i både x, y och z-led. Tack Thomas för att du bara ser hur det skall slipas/kapas för att bli perfekt. Vi var oroliga för att rodrets vindflöjel skulle slå i targabågen, men det går perfekt fritt.
Nu var vi så taggade på att se vad vår nya besättningsmedlem går för, så efter midsommar hade vi perfekta förhållanden att pröva det. Det blåste frånlandsvind och vi lämnade Fjällbacka och gick ut en bit och satte kurs ner mor Smögen, med en frisk slör-halvind på ca 11-16 m/s aktiverade vi rodret och efter lite justeringar började det jobba och höll vår kurs, helt mekaniskt med vinden.
Vi har tidigare skrivet om varför vi valt att ha denna lösning (inlägg Båtfix 24 jan) och vi ser fram emot många sjömil och överfarter som det kommer få styra oss över haven mot nya världsdelar och länder.
Enligt tradition brukar man ha ett namn på rodret då det ses som en extra besättningsmedlem som gör grovjobbet och styr båten utan behov av elektricitet. Frågan är bara vad vi skall döpa vårat till?
